Stefan Castas gröna tråd

På Kulturen i Lund visas just nu och t o m 9 januari 2011 en utställning som fått namnet Stefan Castas gröna tråd. Den består av citat ur flera av Stefans fakta - och bilderböcker och bredvid texten de enastående illustrationer som hör till - av Anna Bengtsson, Staffan Gnosspelius, Maj Fagerberg, Staffan Ullström, Mimmi Tollerup, Sara Lundberg och Bo Mossberg.

Vi som var där på vernissagen fick höra Stefan berätta om hur han väljer illustratörer (han låter inte något så viktigt skötas av förlaget...), hur de sedan omsorgsfullt samarbetar. Han berättade också om hur han själv arbetar med sin text, hur noga han väljer sina ord. Därför tar det lång tid, sa han. Han liknade sitt arbetssätt vid en humlas sökande. Bra liknelse tycker jag som älskar hans och Maj Fagerbergs bok Humlans blomsterbok. Nu ska det komma en ny humlebok av de två konstnärerna: Humlans herbariebok - nästa år eller möjligen 2011.

Om man har vägarna förbi Lund den närmasta tiden: missa inte den här utställningen - fullmatad med skönhet, omtanke, kärlek. Glad blir man, och tankfull, på ett omtumlande vis.

ABSURDITETER

Min goda skrivarvän Kerstin Svea Dahlen har givit ut en samling noveller, Absurditeter, på http://www.egenutgivare.se/. Det är noveller som sannerligen är annorlunda - absurda, roliga, svindlande. Och rätt otäcka, en del av dem. Flera har handlingen förlagd till havet, eller är det möjligen rymden? Framtiden? Jag läste och rös, och log lite, och häpnade, över fantasin, över magin. Kanske är jag extra känslig - jag blev bokstavligen yr i huvudet. Jag var tvungen att sätta mig upp och fortsätta läsa sittande - som om jag åkte karusell i hög fart.
Det är förstås språket - så enkelt och ändå fullt med dubbeltydigheter, overkligheter och lekfullheter. Det är också miljöerna - som drömmar, som hallucinationer, som poetiska kullerbyttor. Det är skämten som ställer kända mytologier på huvudet.
Och personerna - de finns nära, de tänker och handlar i sin egen logik - men ändå är de onåbara för förnuftet. Kanske är det just det som gör mig yr.
Att läsa Absuditeter är att ge sig ut på en upptäcktsresa på egen risk. Möjligen ska man kanske ge sig ut på en åktur åt gången.
Ta den risken!

RYGGSKOTT

I förrgår fick jag den stora äran att vara med yngsta barnbarnet under en av hennes första dagar på nya dagiset. Det var riktigt roligt trots att jag inte är och aldrig har varit en särskilt lekfull person. Det var små barn och större barn i en omtumlande och glad blandning, med olika rum för olika aktiviteter som man själv kunde uppsöka när andan föll på. Gott om personal. Genomtänkt policy. Det var till och med så att jag fick en idé: om jag skulle skriva något för de allra minsta?
Nu blir det naturligtvis inte så, men att bara tanken uppstod är bevis nog för att den här förskolan, Tofta förskola i Sjöbo kommun, var en plats med goda vibrationer både i väggar, mellan personalen och i barngrupperna.

Dotterdottern kan ännu inte gå. Hon har uppfunnet ett eget sätt att krypa: ett ben böjt under sig, det andra riktat framåt. På det sättet har hon armarna fria och hon tar sig fram med en fullständigt häpnadsväckande fart. Mycket fortare än de små kompisarna som tultar fram på två ben, långsamt och instabilt.
Detta betydde att jag var tvungen att lyfta och bära omkring henne vid ett flertal tillfällen, bla annat vid lekar utomhus i det oktoberfuktiga gräset. Och hon är rätt tung - har matlust som en vuxen man. Med vinterkläder och stövlar blev hon ännu tyngre.
Det slutade med ryggskott, jag hade förstås fel lyftteknik. På väg hem i bilen började det kännas, det blev värre under kvällen, riktigt ont under natten. Under gårdagen lite bättre och nu - helst vill jag inte ens prata om det - jag som skulle gjort så mycket!
Jag har en kudde mot det onda, uppvärmd i micron, fastbunden med kardborrband runt midjan och fylld med lavendelblommor. Minns inte var jag köpte den - har knappt använt den förut. Den har en lugnande effekt både på kroppen - värmen - och själen - doften.

Grönsiskorna drar förbi i stora flockar, en kungsfågel hoppade nyss omkring i körsbärsträdet, rödhakarnas röda bröst fladdrar till i häcken Men jag ser på dem bara genom fönstret. Att böja mig ner och dra på mig stövlarna - nej tack.

Och Vargas Llosa som fick Nobelpriset i litteratur - honom har jag inte heller läst.
Jag känner lust att citera Jolo som en gång några år innan han dog, alldeles för tidigt, berättade att han kunde gripas av sorg vid tanken på alla böcker han aldrig skulle honna läsa innan det var slut.
Nu är jag där. Inte ens de böcker som finns i mina egna bokhyllor kommer jag att hinna läsa.

I dag läser jag Konsten att teckna av Barrington Barber. Försöker följa hans övningar, cirklar, kuber, skuggor; någon grönsiska pilande genom luftlagren hinner jag aldrig lära mig fånga med pennan. Men kanske mina cirklar kan bli perfekta om jag övar tålmodigt?

OKTOBER

Jag har en liten sondotter - hon har nyss börjat skolan. Hennes tredjenamn är Oktober eftersom hon är född i den här magiska månaden. Egentligen skulle hon förstås ha ett namnsdagskort i brevlådan alla trettioen dagarna. Hon ska åtminstone få ett, med motiv av Maj Fagerberg: äpplen, nypon, kaprifol, hagtornsbär, småskruttiga löv. Oktober exakt så som det ser ut i vår lilla trädgård.

Samma lilla tjej hittade för ett tag sedan på gatan en övergiven - eller tappad och saknad? - grå, sliten nalle. Nu stickar jag framför teven en tomtedräkt till denne Putte i mjukaste mjuka garn. Ben 11 cm, armar 5, runt magen 34 cm.
Varför är det så spännande med det lilla? Dockskåpen med små små böcker i eleganta bokskåp, höjd va åtta cm? Mary Nortons lånarböcker? Astrid Lindgrens novell Ingen rövare finns i skogen! Älvor? Tomtar - ja de små ursprungliga, grå och ilskna, alltså...
Ja, inte vet jag varför, bara att.

I ugnen står det en mandelkaka med päron och lingon. På spisen doftar en grönskassoppa. I hallen piper hundarna: dags för eftermiddagspromenaden.

I kväll From Larke Rise to Candleford, och nalledräkt.
Därefter: tredje delen av Julia Sandströms fantasyseri Nyckelväktarna - som hon kan skriva den tösen, nitton år, snart tjugo!