Lästid

Jag läser. Böckerna ligger i travar. Jag läser flera åt gången. Förra sommaren var det Selma Lagerlöf, och biografierna om henne, breven. Och så var det Mary Norton och hennes böcker om lånarna, Elsa Beskow, Maria Gripe - om de tre sistnämnda blev det så småningom tre essäer i boken Klassiker för dig, del 5, utgiven i våras på Btj förlag. Jag var inte ensam författare; där finns också essäer av Christina Björk, Britt Engdal, Kalle Güettelr, Annika Holm och Arne Norlin.

I sommar är det WG Sebald som gäller. Det började med en artikel om honom i ett nummer av 00-tal, av Steve Sem.Sandberg. Jag hade aldrig hört talas om honom förut, men artikeln var intressant, och välskriven, och lockade till läsning.

Jag försökte få tag i Austerlitz, men den var slut på förlaget. I ...Johns antivariat i Ystad fanns Utvandrade, den första av de fyra prosaböckerna han skrev innan han så tragiskt omkom i en bololycka 2001. Den började jag med - och sedan var jag fast. Jag fortsatte med Saturnus ringar, och så kom för första gången i svensk översättning: Svindel. Känslor. Och sedan köpte jag Austerlitz - på danska, som jag misstänkte skulle vara lättare än engelska. (Att låna dem på biblioteket var inte ett alternativ - det här är böcker som ska ägas för att man ska kunna anteckna i dem, för precis sådana böcker är det.)

Om Sebald finns det skrivet massor - pröva t ex The Emergence of Memory. Conversations with Sebald.

Nåväl, i Sebalds spår fortsätter min sommarläsning :Han skriver om Nabokov och dennes passion för blåvingefjärilar. Jag köpte Lolita, i ny svensk översättning och med en blåvinge på omslaget..., och hans memoarere: Låt höra av dig, minne. Sedan läser jag förstås i vår stora fina fjärilsbok om blåvingarna ( Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna; Fjärilar: Dagfjärilar) - det finns en oändlig mängd - och naturligtvis flög häromdagen en Ängsblåvinge framför mina fötter på promanden med hundarna...

Han, Sebald, skriver om hur mycket han beundrar Dickens sätt att skriva i Bleak House, och jag plockar förstås ner Bleak House från Dickens-samlingen, och köper även Lysande utsikter.på anitikavriatet.

Så där håller det på. Det ena ger det andra i en ständigt pågånde ström av litterära upptäckter. Sommaren är perfekt för den här sortens associativa läsandet.

Det är faktiskt lite som Sebalds språk, hans långa serpentinmeningar, associationer åt vilt disparata håll - ibland märker jag att jag håller andan: kommer han att landa där han tänkt sig det?

Det är en njutning att läsa honom., att följa honom i spåren.



Häromdagen när jag hade köpt några kryddväxter och planterat dem i trädgården, vad hittade jag då på hyllan om inte Kerstin Stjärnes fina Härlig är jorden, och dessutom en mer handfast Örtagårdsbeskrivning.

Vad skulle jag göra utan min boksamling, och utan antikvariat, och bibliotek!

På kylskåpet sitter en magnet. Där står:

"Den som äger en trädgård och en boksamling saknar intet."

Så sant som det en gång sades av ingen mindre än Cicero

(Kanske ska jag försöka få tag i något gammalt antikvariskt med hans texter?)

Men först ska jag ta mig igenom Joyce Carol Oates Dagböcker 1973-1982.

Det är en fascinerande läsning, där hon bl a skriver om sina favoritförfattare. Kanske blir det någon av dem senare - nästa sommar, kanske?