Livet medan det pågår

I fredags hälsade vi på hos Sheeba.Vi hade morötter med till henne och hennes kompisar i stallet - köper dem en bit bort längs landsvägen. Förvånansvärt ofta är det bekvämare att bo på landet än mitt inne i stan - 12 säckar á 10 kilo för hundra kronor...
Som bonus fick vi umgås med yngsta barnbarnet en stund. Mimmi som nyss haft öroninflammation och gråtit otröstligt en hel natt var nu lika pigg och glad som vanligt- Hon är en ljuvlighet.

I går läste jag så ut Goda Omen - mot slutet skrattade jag så jag fick kramp och tårarna rann. Jag blev tvungen att lägga ifrån mig boken - i samma ögonblick som jag fortsatte läsa började det om. Kippande efter andan blev jag tvungen att ta mig ut i köket och dricka ett glas iskallt vatten så att jag kunde andas lugnt igen. Det är synnerligen längesedan jag skrattade så åt/med en bok. Tyvärr är det omöjligt att förklara varför det var så roligt - det handlar om en humor som ligger i den geniala användningen av språket. Men jag kan i alla fall avslöja att en liten japansk bil. är inblandad..

Senare på kvällen såg vi Miyazakis animerade mästerverk Ponya på klippan vid havet. Filmen bygger på HC Andersens Den lilla sjöjungfrun men ändå så helt annorlunda.Kusligt spännande och rasande vacker - att se den transformerade och rödklädda lilla guldfiskflickan jublande springa på de mörkblå vågorna/fiskarna - mästerligt!
Nu har jag fyra av Myazakis filmer i hyllan: Det levande slottet, Min granne Totoro, Spirited away, och så nu så Ponya - att plockas fram vid lågtryck, ute eller inne.
Kanske är de så speciella bl a därför att det - utan åthävor - är kloka och finuliga flickor som har huvudrollerna?
Idag har vi varit i Hagestads naturreservat med hundarna, gått längs Konvaljestigen. Inga liljekonvaljer än, förstås, men stora knoppar på vildkapiifolen, en hackspett som trummade på en torr trädstam, en kattuggla som hoade, och så en liten "bukett" fjädrar, lossryckta från en tornfalk i ett drama som man bara kan ana - brunrandiga, eleganta.
Bokslutet är klart! Återstar "bara" själva deklarationen.
Ska nu fortsätta med Sofi Oksanens Utrensning - som hon kan skriva den unga gothtjejen! Avundsjuk blir jag - och njuter fullt ut.
Och allt detta: en del av livet helt nära mig.