onsdag 29 september 2010

VEDEN HAR KOMMIT!

När vi skulle ut med hundarna i kväll stod det en kubikmeter ved utanför porten - vår vedleverantör hade alltså varit här med sin stora, gula traktor. Det är en av de saker som jag tycker så mycket om med att bo så här - närheten till det viktiga. Man kan tro att det är städerna som tillhandahåller servicen. Fel, fel, fel - som Brasse en gång så träffande uttryckte det. Stig, han heter så, bara satte ner den där och körde kanske iväg till någon annan längre bort på gatan - för han visste ju att betalt skulle han få, så småningom.

I många av mina böcker finns det kaminer och öppna spisar. Men det är först nu som jag har en i mitt eget hus. Jag vet precis var min längtan kommer ifrån - min mosters torp vid en sjö i Östergötland där jag som liten tillbringade många somrar. Där brann ved som huggits i skogen i en järnspis i köket, en öppen spis i det största rummet och en liten järnkamin i sovrummet. Jag satt där och stirrade in i lågorna. Jag kunde aldrig få nog. Jag somnade till lågornas fladder i springorna i kaminen - de följde mig in i drömmen och hamnade så småningom i mina berättelser.
Ibland kan man faktiskt svara på frågan: Var kommer dina idéer ifrån?

3 kommentarer:

Monika Häägg sa...

En öppen spis har stått på min önskelista länge men jag måste nog byta hus innan det kan bli verklighet.

Karin på FOX sa...

Längtar tillbaka till vårt torp vid en sjö i Östergötland... och brasan. Det är rogivande, livgivande... man behöver ingen TV.

Kulturskolan Stockholm (Pysse Å Nimell) sa...

Hej käraste kusin!
Öppna spisar är underbara...det är egentligen det enda som saknas i mitt liv...
Kul att följa det du skriver.
Är alltid på jakt efter läsvärda böcker.
Ha det bra!
Kram Pysse